En artikel vi bara måste dela med oss av.

Nyhet från Jordbruksaktuellt 2014-11-07

DEBATT – Enbart ekologiskt är inte rätt väg

I Sverige har vi 16 miljömål. Allt från ingen övergödning till ett rikt odlingslandskap. Tyvärr har vi inget mål om produktion, vilket hade varit bättre. I dag prioriteras pålagor före morötter, importen ökar och med den miljöpåverkan. Det blir effekten när ett miljövänligt och effektivt jordbruk tvingas över gränsen. Dock har vi ett krav på att inte exportera miljöpåverkan, vilket man nu kommer att göra. Så inleder Catharina Rudolphson sin debattartikel.

Den nya regeringen säger sig vilja värna det svenska jordbruket och dess produktion, hur är fortfarande oklart. Däremot har de varit tydliga med ökade kostnader i form av olika skatter samt en önskan om ökad ekologisk produktion. Man vill öka den ekologiska produktionen som redan i dag bär stora stöd, samtidigt som den konventionella odlingen som redan i dag sliter med ökade krav och kostnader skall påtvingas än högre kostnader för sin produktion.

Detta samtidigt som SLU i sin utvärdering av det tidigare landsbygdsprogrammet konstaterar att det är svårt att påvisa några effekter av ekologisk odling och att riktade miljöåtgärder bör prioriteras i stället.

En miljöersättning till ekologisk odling är ett stöd till ett system som avkastar mindre och på så vis belastar miljön mer per kilo produkt. Detta ger i slutändan även en produktion som blir bidragsberoende och där efterfrågan inte kan avläsas då man skapar en falsk marknad och efterfrågan.

Vill man ha ekologiskt bör man betala vad det kostar.

Man kan ge ett omställningsstöd till att ställa om till ekologisk odling under perioden då man inte får sälja varan som ekologisk men tappet i avkastning finns. På så sätt får man en vara som konsumenten om den vill ha varan får betala vad den kostar. På så sätt ser man om marknaden verkligen finns eller inte.

Stödet till ekologisk odling bidrar inte till ett renare lantbruk; det finns andra sätt att nå en hållbar produktion med mindre miljöpåverkan.

Ett sätt är via investeringsstöd för att modernisera samt skapa positiva miljöeffekter. Ett investeringsstöd hjälper bonden med 40 procent av investeringen. En sådan investering är inte märkt för en specifik produktion utan kan komma alla lantbrukare till gagn. Investeringen är en engångskostnad vilket inte kräver årlig kontroll och administration. Exempel på en investering är strukturkalkning, täckdikning och kvävesensor. Dessa investeringar påverkar alla miljön med minskade växtnäringsförluster och minskad klimatpåverkan.

Det är kontroversiellt att prata om konventionell odling som miljövänlig odling. Helt plötsligt får miljörörelsen horn i pannan för det går mot deras tyckande att konventionella jordbruk är stora miljöbovar.

Så var det nog på 50-, 60- och 70-talet. Det gällde inom de flesta områden inte bara inom jordbruk. Men tiden har förändrats. Vi har blivit mer miljömedvetna. Jag har varit bonde i över 20 år och under hela min yrkesverksamma tid har jag gått kurser för att få hantera växtskydd och köra sprutan. Diskussioner om utrustning och skydd, tester av sprutan samt lobbyarbete för att minska risken att ta fel preparat talar vi om varje år. Handelsgödseln har vi gjort uträkningar om hur mycket som behövs för en viss skörd beroende vad vi odlat innan och om vi har stallgödsel att tillgå. Att vi vid proteingödslingen av vete använder N-sensor är inget nytt längre.

Men hör man politiker och naturskyddsföreningen som lever av skrämslor så verkar vi inte ha kommit någon vart alls. Här ser man hellre att man importerar ekologisk mat än att man odlar konventionellt i Sverige. Detta trots att vår konventionella mat oftast är mer miljövänlig än den importerade ekologiska.

Vi har under många år i Sverige jobbat för att få bort sjukdomar som salmonella, Bovin virus diarré, leukos med flera smittsamma sjukdomar. Detta har gjort att vi nu har EU:s lägsta användning av antibiotika. Vi använder antibiotika till sjuka djur och inte till friska. Samtidigt som våra läkare försöker få ner användningen av antibiotika till människor då risken är stor att vi får in resistenta bakterier.
Det känns då så skrämmande att man hellre importerar mat uppfödd på antibiotika än svensk frisk mat till våra kommuner och landsting. Och det mest skrämmande är att man gör det medveten om att det svenska jordbruket går på knäna.

Enligt lantbruksbarometern är det 1 procent av alla lantbruksföretag som känner att de har mycket god lönsamhet i sin verksamhet, 18 procent som har god lönsamhet, 78 procent har dålig eller mycket dålig lönsamhet.

Och när en djurbonde lägger av kommer ingen ny. Det som gör att man lägger av är att man står inför stora investeringar som man inte klarar av. De som har haft det tufft att klara av konventionell odling har redan ställt om till ekologisk odling.

Om vi ska ha 100 procent ekologisk odling kommer pengarna i landsbygdsprogrammet inte räcka till. Då man inom landsbygdsprogrammet enbart får bekosta kostnader eller inkomstbortfall och inte nyttor.

I det förra landsbygdsprogrammet avsatte man cirka 350 miljoner kr till investeringsstöd för modernisering av jordbruket, övergång till ny effektivare och miljövänligare teknik. Till de riktade miljöersättningarna för minskad övergödning var summan 180 miljoner kronor. Det är där de största utmaningarna finns och även de största kraven kommer. Satsningen på ekologisk odling låg på 600 miljoner kronor per år, vilket är tre gånger mer pengar för eko än för riktade miljösatsningar. Eller två gånger så mycket på eko som på satsning på investeringsstöd för att stötta jordbrukets investeringar.

Låt oss inte göra om samma misstag som i förra landsbygdsprogrammet! Dra lärdom av halvtidsutvärderingen och stöd hela det svenska lantbruket.

Enligt halvtidsutvärderingen av landsbygdsprogrammet sa man: fram till dess att man ser miljöeffekten av ekologisk odling ordentligt utredd bör i stället mer resurser satsas på riktade åtgärder som fånggrödor/vårbearbetning, skyddszoner och våtmarker för att minska växtnäringsförlusterna.

Därför känns det viktigt att få upp ögonen på politiker att dessa pengar skulle kunna göra mer nytta genom stöd för strukturkalkning, täckdikning, bättre maskinpark, förnybar energi mm i stället för som nu ett årligt stöd för att producera mat. Om man fasar ut eko-stödet och låter marknaden betala vad det kostar att hålla ekologisk odling i gång varje år kan vi öka konkurrenskraften för alla bönder med ett stöd som kan administreras på ett enkelt sätt och generera miljöeffekt under lång tid framöver till skillnad från eko-stödet som är en årlig kostnad som kräver administration och kontroll samt enbart går till en liten begränsad skara bönder.

Så för miljöns skull och för det svenska landskapets skull stöd lantbruket i dess vilja i att investera i miljöförbättrande åtgärder i stället för på ersättning för en lägre produktion. Handla Svenska livsmedel till den offentliga förvaltningen och sätt upp produktionsmål så man kan styra över till miljövänlig produktion som ger öppna landskap och sysselsättning i Sverige.

CATHARINA RUDOLPHSON
ORDFÖRANDE SPANNMÅLSODLARNA STOCKHOLM UPPSALA
VICE ORDFÖRANDE LRF MÄLARDALEN